Ordet klarsynt används ofta för att beskriva en person som ser världen som den är. Detta är naturligtvis problematiskt eftersom folk sällan är överrens om hur de ska tolka verkligheten, åsikter och värderingar har avgörande betydelse. Vad som läggs i begreppet är klarsynt är därför inte självklart. Ett sätt att ta reda på detta är att se hur begreppet används i praktiken. Om man går igenom artiklar i svenska dagstidningar kan man se att ordet används på följande sätt:
- Klarsynt används ofta med innebörden saklig, rationell, insiktsfull, förstå komplexa fenomen och vara nyanserad.
- Klarsynthet kopplas ofta till professionalism. Betydelsen tycks då ligga närmare kompetens. En polis som avslöjar en falsk bomb beskrivs i en artikel som klarsynt. Forskare och journalister förväntas ge klarsynta analyser av olika fenomen. En artikel skriver om behovet av ”klarsynt pedagogik”.
- Klarsynthet sätts ofta i motsats till känslosamhet. Det är att vara osentimental, nykter och kontrollerad. Författaren Joan Didon hyllas av en artist för att hon skriver ”klarsynt, osentimentalt och utan krusiduller”. En klarsynt person kan vara till exempel kärleksfull eller äventyrlig, men dessa personlighetsdrag hålls i så fall isär.
- Samtidigt som en klarsynthet sätts i motsatt till känslosamhet kopplas det dock ofta ihop med pessimism och negativa känslor. En recensent som tidigare varit deprimerad skriver att hon kanske var mer klarsynt då. Böcker och filmer som beskriver en mörk verklighet beskrivs i recensioner ofta som klarsynta.
- Klarsynthet sätts även i motsats till religiositet. En text av en anglikansk ärkebiskop beskrivs som klarsynt för att den inte predikar. En terrorist i en roman beskrivs vara ”bitvis klarsynt” för att han saknar ”blind religiös tro”.
- Klarsynthet sätts i motsats till politisk övertygelse. Mona Sahlin beskrivs i en artikel som klarsynt för att hon ”inser att det socialdemokratiska maktmonopolet i vårt land är över”. Marcus Birro beundrar Bengt Ohlsson för hans ”klarsynta analys av det kulturpolitiska läget i Sverige”. Jimmie Åkesson beskriver en centerpartist som gått över till sverigedemokraterna som en ”klarsynt och företagsam ung man”.
Den slutsats man kan dra av detta är att användingen av ordet ”klarsynt” tycks vara tydligt kopplat till svensk mentalitet. Ordet har en tydligt positivt värdeladdning. Det hänger sannolikt ihop med hur svenskar gärna vill se sig själva som rationella, moderna och självständiga. Samtidigt man ogärna vill se sig själva som känslostyrd finns det en dragning åt det mörka och pessimistika. De vill inte heller se sig själva som bundna av religioner eller politiska ideologier. Men samtidigt pekar kopplingen mellan klarsynthet och professionalism på en vurm för auktoriteter.
Man kan ifrågasätta hur ofta användandet av ordet klarsynt egentligen är särskilt klarsynt. Till exempel kan professionalism lika gärna handlade om kunskap och erfarenhet som om klarsynthet. Negativa känslor kan vara lika fördunklande för omdömet som positiva. Kritik av en viss religion eller ideologi bottnar ofta i en annan religion eller ideologi.