PlatonKlarsynthet kopplas ofta samman med vishet. Även om orden har olika betydelser så överlappar de. Framför allt är båda en vis person och en klarsynt person insiktsfull. Vishet är ett begrepp som återfinns inom de flesta religioner och filosofier och som ofta betraktas som en dygd.

 

Grekisk filosofi

Platons grottliknelse illustrerar sambandet mellan klarsynthet och vishet. Enligt liknelsen sitter en grupp människor kedjade i en grotta. De enda de ser är skuggor på väggarna, och de tolkar detta som verkligheten. En av fångarna lyckas dock ta sig loss, fly från grottan och bländas av solen. Det är den vise människan, filosofen, som lyckats genomskåda illusionen.

Aristoteles definierar dock vishet som att förstå varför det är på ett visst sätt, till skillnad från att bara veta att det är på ett visst sätt. Kanske kan detta förstås som skillnaden mellan vishet och klarsynthet.

 

Abrahamitiska religioner

I Bibeln representeras visheten av Salomo. Gudsfruktan anses vara vishetens källa. Paulus talar om den världsliga visdomen, som han nedvärderar. Den verkliga visheten är den gudomliga visdomen. Världslig visdom ligger dock antagligen närmare den nutida betydelsen var klarsynthet.

En vers i tjugoandra suran i Koranen berör sambandet mellan vishet och klarsynthet: ”Har de aldrig begett sig ut i världen, så att deras hjärtan fått lära sig att förstå och deras öron att höra? Det är inte deras ögon som är blinda, nej, det är hjärtana i deras bröst!” (22:46)

 

Österländskt tänkande

Inom konfucianismen är vishet kärlek till lärdomen. Vishet kan nås antagligen genom reflektion, imitation eller erfarenhet. Det är att ha ren karaktär, älska andra och att tjäna det högsta goda.

I buddhismen är visdom grundläggande eftersom det är nödvändigt för att nå upplysning. Till en början nås den genom studier och samtal. Visdom innebär rätt handlande, rätt tänkande och rätt tal. Den vise skiljer mellan rätt och fel, förkastar våld och har ett lugnt sinne fritt från hat och fruktan.

Inom taoismen är vishet att följa de tre främsta dygderna medlidande, enkelhet och ödmjukhet. Taoismen sätter stort värde vid självkännedom, vilket är detsamma vishet. Detta till skillnad från att bara förstå andra, vilket kan tolkas som klarsynthet.

 

Andra religioner

I den fornnordiska religionen finns en myt som berör sambandet mellan vishet och klarsynthet. Oden offrar ett av sina ögon för att få dricka ur Mimers brunn och på så sätt vinna vishet. Detta kan förstås som att vishet alltid kräver något slags offer och att det innebär en annan slags syn.

Hos indianer har det funnits en föreställning om att vishet innebär en vördnad för naturens och upprätthållandet av ekologisk balans, något som ofta sätts i kontrast till västerländska synsätt.

 

Modern vetenskap

I den moderna vetenskapen har den traditionella visheten fått träda tillbaka. Som framgått ovan har begreppet vishet oftast inrymt en form av mystiskt insikt om en högre verklighet, om den nu kallas idévärlden, det gudomliga, nirvana eller något annat. Sinnesintryck har ofta nedvärderats. Detta går i stick och stäv mot vetenskapen som bygger på observationer. Inom psykologin har det dock gjorts försök att mäta egenskaper som traditionellt associerats med vishet, som självkännedom och förståelse för relationer.